Alfred Hitchcock
Rebecca

Alfred Hitchcock
Hitchcock

Historik
Historik

Filografi
Filmografi

Utmärkelser
Utmärkelser

Bilder
Bilder

Minnen
Minnen

Länkar
Länkar

 

 

 

 

 

Rebecca

 

Thriller

USA

1940

Svart/vit

Ljudfilm/Mono

130 min

 

 

 

 

mmedia.gif (400 bytes)

Ljudklipp .wav

 

rebecca.jpg (180579 byte)

Klicka på affischen 
för att se den i 
ett större format

 

 

 

Rebecca var Hitchcocks första amerikanska film, producerad av superproducenten på den tiden, David O Selznick. Manuset bygger på en roman av Daphne du Maurier som också skrev Fåglarna. Filmen handlar om en ung kvinna (Fontaine) som under en semester tillsammans med sin stränga husmor (Bates) träffar Maxim de Winter (Laurence Olivier) som bär på ett tragiskt minne. Trots ett ganska strävt yttre beteende från de Winters sida så förälskar sig den unga kvinnan i honom och de gifter sig. Hon blir nu Mrs de Winter på sagoslottet Manderley. En uppgift som inte blir allt för lätt. Hon får ganska omgående veta att Maxims tidigare hustru, Rebecca som tragiskt omkom i en seglingsolycka var en enastående kvinna. Snabb i repliken, vacker och charmerande. Den unga nya Mrs de Winter får nu leva i skuggan av Rebecca och blir ständigt påmind om sin ynklighet jämfört med henne av den bitiska hushållerskan, Mrs Danvers (Anderson) som avgudade Rebecca. Trots Mrs Danvers elaka tilltag och Maxims ständiga raseriutbrott står hon ut med sin tillvaro på Manderley tack vare sin kärlek till Maxim. Den unga frun blir nyfiken på Rebeccas öde och börjar sakta men säkert närma sig den mörka sanningen om Rebeccas öde. Under en fest på Manderley går en båt på grund ungefär där Rebecca förolyckades ett år tidigare. Historien river upp såren i Maxim som bryter samman igen. Han berättar sanningen för sin unga hustru om hur Rebecca erkänt för honom att hon bar på ett barn och att hon sedan fallit och slagit i huvudet så hårt att hon avlidit. Att det var han som själv slog hål i skrovet på segelbåten som Rebecca färdades i då hon förolyckades eftersom hon blivit gravid med sin älskare, hennes odräglige kusin (Sanders). Maxim erkänner också att han aldrig älskat Rebecca utan snarare hatat henne p g a att hon var en totalt genomond människa. Något som hon dolde väl utåt. Han räddas dock från fängelse eftersom det kommer fram via Rebeccas läkare att hon inte alls varit gravid som Maxim trott. Det var inget barn som hon bar i sin mage. Det var en cancertumör. Rebecca visste sedan länge före sin död att hon skulle dö i cancer, men ville genom att provocera Maxim till att slå henne förgöra honom och driva honom från Manderley. Hushållerskan Mrs Danver som hela tiden vetat om Rebeccas hemlighet sätter nu eld på Manderley och förgör både sig själv, sina minnen och Manderley. Paret de Winter ser Mrs Danvers brinna inne i lågorna och bestämmer sig för att börja ett nytt och lyckligare liv utan skuggorna av Rebecca.

Rebbeca belönades vid Oscarsgalan med en Oscars för bästa film. Ett pris som tillföll producenten, David O Selznick och inte Hitchcock. Hitchcock var visserligen nominerad för bästa regi för Rebecca men fick aldrig priset (förlorade mot John Ford för hans The Graphes of Warth). Men filmen är hur som helst ett mästerverk. Det är ett bländande verk i en härligt spöklik atmosfär där hela tiden de psykologiska undertonerna fascinerar och imponerar. Det är samtidigt en film som etablerade Hitchcock en gång för alla hos den amerikanska biopubliken. Rebecca är lika skrämmande som den är oerhört vacker och romantisk. Det svider i själen hos åskådarna som snabbt dras in i Hitchcocks berättelse. Än en gång leker Hitchcock med våra känslor på ett sätt som bara en stor regissör behärskar. En liten anekdot i sammanhanget är också att O Selznick varken ville ha Olivier eller Fontaine i huvudrollerna, men tack ock lov för hans egen skull så blev det så och bägge aktriserna gjorde stor succé i filmen. Såväl Olivier och Fontaine som Anderson lyckades alla med bragden att ta hem en Oscars för sina skådespelarinsatser. Rebecca är en milstolpe i filmhistorien och öppnade samtidigt upp vägar för Hitchcock att nu på allvar få total kontroll över sina egna filmer. Nu var han större än sina producenter och bestämde själv över hur och vad han i framtiden ville göra. En bragd få regissörer i Hollywood mäktade med.

 

Cameos:

Hitchcock promenerar vid en telefonkiosk i slutet av filmen precis när George Sanders ringer.

 

 

Skådespelare:

Laurence Olivier .... Maxim de Winter
Joan Fontaine .... The Second Mrs. de Winter
George Sanders .... Jack Flavell
Judith Anderson (I) .... Mrs. Danvers
Gladys Cooper .... Beatrice Lacy
Nigel Bruce .... Major Giles Lacy
Reginald Denny .... Frank Crawley
C. Aubrey Smith .... Colonel Julyan
Melville Cooper .... Coroner
Florence Bates .... Mrs. Van Hopper
Leonard Carey .... Ben
Leo G. Carroll .... Dr. Baker
Edward Fielding .... Frith
Lumsden Hare .... Tabbs
Forrester Harvey .... Chalcroft

 

Skriven av:

Daphne Du Maurier (Novell)
Joan Harrison

 

 

 

Hitchcock   Historik    Filmografi   Utmärkelser   Bilder   Minnen    Länkar

All text är skriven av Olle Tyrbo - copyright 2000