![]()
Thriller USA 1945 Svart/vit Ljudfilm/Mono 111 min
Klicka på affischen
Tips
|
Chefen för en
psykiatrisk klinik skall avgå och ersättas med den yngre Dr Edwards (Gregory Peck). När
väl Edwards anländer till klinken börjar den unga kvinnliga läkaren, Dr Constance
Petersen (Ingrid Bergman) fatta misstankar mot honom. Hon får också fog för sina
misstankar när hon nås av budet att den riktige Dr Edwards är död
mördad! Trots
att hon vet sanningen om den riktige Dr Edwards förälskar hon sig ändå i sin nye
kollega och är fast besluten att ta reda på om han är skyldig eller oskyldig. Hon
sätter hela sin karriär på spel när de två flyr undan polisen för att ta reda på
sanningen. Det enda de har att gå på är initialerna J.B som är inbroderade på hans
kläder. Polisen som är övertygad om att den falske Dr Edwards är den riktige mördaren
inleder en klappjakt på det flyende paret. Constance försöker förtvivlat att söka
spår i sin älskades förflutna genom att inleda en privat psykoanalys av hans tidigare
liv. Svårigheterna fortsätter när det kommer fram att han lider av minnesförlust och
inte kan komma ihåg någonting av vad som egentligen har inträffat. Men tack vare
Constance nitiska arbetsinsatts och kärlek till sin nyfunne vän kommer de allt närmare
sanningen. En sanning som visar sig vara mörkare och mer fruktansvärd än de någonsin
kunnat ana
Trollbunden är visserligen en ganska spännande thriller, men lider lite av de ibland framkrystade psykoanalytiska försöken från Constance sida i att finna sanningen om sin äskade Dr Edwards tidigare liv. Men sin vana trogen lyckas ändå Hitchcock med att på ett utmärkt sätt berätta en mycket spännande historia och han lyckas också leverera ett par redan klassiska scener. Den kanske mest berömda scenen i filmen är den Salvador Dali inspirerande drömsekvensen 82 minuter in i filmen. Hitchcock fick hjälp av Miklos Rozsa att skapa scenen då Gregory Peck försätts i ett comaliknande tillstånd av Constance och hennes gamle lärare, Dr Alex Brulov (Michael Chekhov). I Trollbunden visar också Hitchcock prov på sitt snillrika sätt att leka med bilder och skapa nya intressanta sekvenser utifrån åskådarens synvinkel. Ett sådant exempel är när Gregory Peck på nytt gått in i sig själv i ett drömlikt tillstånd och med en rakhyvel i sin hand går nedför en trapp utan att egentligen veta om det. Väl ner på bottenvåningen hos Constance gamla psykoanalyslärare serveras denne ett glas med mjölk som innehåller sömnmedel. Åskådarna får då genom glasets botten själv uppleva hur Gregory Peck långsamt dricker upp mjölken och sövs ner. Mycket elegant iscensatt av Hitchcock. Även scenen när de två doktorerna förälskar sig i varandra och för första gången innesluts i en intensiv och djupt kärleksfull kyss är lite kul. Samtidigt som Pecks ansikte närmar sig Bergmans får vi se hur den djupt förälskade Ingrid Bergmans ögon långsamt sluts och hon drömmer sig bort helt hängiven av sin älskade. För att illustrera hur hennes sinnen helt öppnas lät Hitchcock en massa dörrar öppna sig efter varandra och längst bort i korridoren uppenbarar sig en starkt ljust sken. Trollbunden är trots ovan nämnda intressanta scener inget mästerverk. Där till är den allt för ojämn och bitvis allt för överspelad i sina psykoanalytiska försök. Ingrid Bergman är som vanligt bländande vacker och alltid lika passionerad i sitt känslospel. Gregory Peck passar bra som förvirrad misstänkt brottsling och samtidigt förälskad kompanjon. Men visst är Trollbunden en bra film och vi åskådare bjuds på härlig underhållning signerad en mästare i spänning.
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Cameos: Hitchcock stiger ur en fullproppad hiss bärande på e fiol och rökande en cigarett. Ungefär 40 minuter in i filmen.
Skådespelare:
Skriven av: Francis Beeding (Novell)
|
| Hitchcock Historik Filmografi Utmärkelser Bilder Minnen Länkar All text är skriven av Olle Tyrbo - copyright 2000 |